Peter Malmqvist - Britternas dilemma

10:17 / 30 mars 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Britternas dilemma

Brittiska framgångar i Brexitförhandlingarna är en omöjlighet.

Storleken har betydelse

Om två parter skall förhandla, är den ekonomiska kraften hos respektive part avgörande för utgången. Därför är små företag och organisationer i underläge mot stora. Detsamma gäller stater. Det är väl ingen som tror att justitiedepartementet i Kazakstan kunnat vandra iväg med 12 miljarder kronor på fickan, efter att ha stämt Telia för mutbrott. USA, däremot, det är en annan femma. De kan göra livet surt för Telia i all evighet och i alla delar av världen. Det är bara och pröjsa.

EU handlar om storlek

EU handlar om ekonomisk kraft, om att ta upp konkurrensen med USA om att vara världens mest attraktiva marknad. EU är en ekonomisk stormakt. Detta hotas på ett avgörande sätt av Brexit. Ett positivt utfall för britterna riskerar att väcka nationalistiska krafter i andra länder till liv. Kan britterna, så kan vi. Vem behöver EU? Ett tydligt negativ utfall för britterna i Brexitförhandlingarna är därför en nödvändighet för EU. Det tror inte den brittiska premiärministern, för den brittiska ekonomin är nämligen Europas näst största, efter Tyskland. 

Britterna små

Näst störst kan låta imponerade, men betyder väldigt lite. Om vi granskar exporten mellan britterna och Europas viktigaste länder är obalansen enorm. Av britternas export går 47 procent till EU, varav 42 procent går till gamla Västeuropa. Granskar vi de olika ländernas export till Storbritannien kan konstateras att den i normalfallet ligger på mellan 5-7 procent av respektive lands totalexport. Störst andelar har de länder som gränsar till Storbritannien, som Irland med 12 procent, följt av Belgien och Holland kring 7 procent. Bjässen Tyskland ligger på drygt 6 procent, vilket är ungefär som Sverige. Tar vi även med Norge, som är "nästan EU", har de faktiskt högst beroende av samtliga. Hela 20 procent av norsk export går till Storbritannien.

Britternas dilemma

Mest att förlora ekonomiskt på konfliktfylld skilsmässa har alltså Storbritannien och möjligen Norge. Effekten för EU:s viktigaste länder är däremot relativt liten. Mäter vi däremot utfallet som framtida problem, har EU den stora nedsidan. Om britterna utpekas som "vinnare" och fler länder vill följa dem i spåren, följer rimligen spekulationer om ett sammanbrott för eurozonen, med stigande räntor i svaga länder som följd. Då kommer greklandskrisen att framstå som en västanfläkt. Det är därför väldigt svårt att se hur Brexit kan bli en lyckad affär. Britterna måste bli förlorare för att rädda unionen och de ekonomiska konsekvenserna av ett brittiskt nederlag för EU är hanterbara. Detta måste vara så långt ifrån win-win, som det går att komma.