Peter Malmqvist - Mer om den svenska inflationen

13:08 / 19 april 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker


Den rekordlåga svenska inflationen fortsätter att vara ett mysterium. Inte minst inom området boendekostnader. Även där slår de bottenrekord.

Sverige v s Norge

De senaste 20 åren har Sverige haft en rekordlåg inflation jämfört med i stort sett alla andra industrialiserade länder. Det har jag skrivit om här tidigare. Sverige finns också med i andra änden av skalan, nämligen vad gäller  prisökningar på bostäder. Bara ett industriland i världen har haft kraftigare ökningstakt - Norge. Även det har jag skrivit om tidigare. Inflationen i Norge är emellertid väldigt mycket högre än i Sverige, särskilt när det gäller boendekostnader. Det skall jag visa nedan och för att ytterligare bredda analysen har även det dokumenterade låginflationslandet Tyskland tagits med.

Boendekostnader

Den svenska inflationen de senaste dryga 20 åren är 1,1 procent per år. Det kan jämföras med Tysklands 1,4 procent och Norges 2,1 procent. Boendekostnaderna har stor betydelse för dessa skillnader, eftersom dessa kostnader utgör ungefär en fjärdedel av normalkonsumtionen för en medborgare. De väger därför tungt i inflationsberäkningen. I Norge är kostnadsökningarna för boendet (obs, ej prisökningar på bostäder) 3,2 procent per år de senaste 20 åren, vilket stämmer bra med den höga generella inflationstakten. I Tyskland ligger ökningarna i boendekostnader på 2,0 procent per år, vilket också stämmer bra med den låga tyska inflationen. Sverige har lägst prisökningar av samtliga, med 1,3 procent, vilket också stämmer väl med vår rekordlåga inflation. 

Bopriserna skenar

Vad som är underligt är att motsvarande skillnader inte finns när vi tittar på prisökningar på bostäder. I Norge och Tyskland stämmer sambanden. Norge har högst prisökningar på bostäder, med 7,7 procent per år de senaste 20 åren, medan Tyskland har lägst med 0,9 procent. Höga boendekostnader, hög inflation och höga bopriser skapar därför en homogen enhet i Norge och omvänt i Tyskland. Det är Sverige som sticker ut. Vi har nästan lika höga boprisökningar som Norge, men lägst boendekostnader av samtliga tre. Hur är detta möjligt? Enda slutsatsen är att vår beräkning omöjligen kan vara jämförbar med Norges och Tysklands, eller så har vi en extrem konkurrens inom de serviceområden som berör boendet.

Försäkringar avslöjar

Men det har vi inte, tvärtom. Det framgår om vi granskar ett "hemvävt" område som försäkringar. Där har vi höga prisökningar. De senaste dryga 20 åren har Sverige haft klart högst prisökningar på försäkringar av samtliga tre länder, med 3,6 procent per år, följt av höginflationslandet Norge på 3,1 procent och låginflationslandet Tyskland på mindre än halva den svenska ökningstakten (1,5 procent). Det indikerar att den svenska konkurrensen inom service fungerar ganska dåligt. Därför måste de låga boendekostnaderna bero på skillnader i beräkningsmetodik. Med stor sannolikhet är det skillnader i hantering av räntekostnaderna i boendet som spökar. Vår beräkning maskerar en i grunden högre inflation.