Peter Malmqvist - Vad styr Kinas valuta?

17:12 / 18 april 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker


Kina påstås manipulera valutan och skaffa sig exportfördelar mot USA. Den slutsatsen är fel. Det visar en jämförelse med en korg av världsvalutor.

Skiftande valutapolitik

Den kinesiska valutan hade på 70- och 80-talet en ambition att följa en bred korg av valutor. Denna koppling bröts 1985 då kineserna gick över till en dollarkoppling och samtidigt gjorde en massiv devalvering mot dollarn. Det upprepades  flera gånger under de kommande tio åren. Kostnaden för en US-dollar gick från 2 till 8 yuan. Ingen tog notis, eftersom Kina var en ekonomisk mygga. Dess roll i världsekonomin var mindre än Sveriges.

Massiv kritik

År 2005 hade däremot Kina vuxit till en ekonomisk stormakt, med stora överskott i handeln, särskilt med USA. Då hade kostnaden för en dollar hållits på drygt 8 yuan i tio år. USA klagade, men inga andra länder, eftersom USD samtidigt stigit kraftigt mot övriga industrivärldens valutor (IT-bubblan drog upp USD). Mot exempelvis euro och pund var därför yuanen en stark valuta. Den amerikanska kritiken var däremot högljudd, varvid kineserna 2005 började skriva upp värdet på yuanen. Fram till slutet av 2014 föll därför priset på en US-dollar, från 8 till 6 yuan. Samtidigt föll dock dollarn kraftigt mot resten av industrivärlden, vilket mildrade effekten på den kinesiska ekonomin.

Skifte hösten 2014

Trenden bröts mot slutet av 2014, då US-dollarn började stiga kraftigt mot de flesta valutor, även yuanen. Kostnaden för en US-dollar steg från 6 till 7 yuan, vilket dock var lite. Om yuanen skulle haft samma utveckling mot US-dollarn, som en korg av världsvalutor (EUR, GBP, JPY, CAD, AUS) hade borde priset på dollarn stigit till 8 yuan igen. Slutsatsen blir därför att det är ovanligt missriktat att anklaga kineserna för en devalveringspolitik de senaste åren. Det svåra är att förstå vilken valuta kineserna har försökt att följa de senaste tio åren.

Svenska kronan benchmark

Det konstiga svaret är: Svenska kronan. Lägger vi vår egen krona parallellt med yuanen, kan konstateras att utvecklingen mot USD 1994-2014 är uppseendeväckande lika. Om det inte skulle låta så patetiskt, går det att påstå att kineserna försökt följa den svenska kronan, efter det att den började flyta fritt, 1993. Det framgår inte minst om vi räknar valutakursen som ett rullande tioårsgenomsnitt - yuanen och kronan är tvillingvalutor. Det är först de senaste två åren som följsamheten brutits, då dollarn galopperat iväg uppåt mot västvärldens valutor, men alltså betydligt mindre mot den kinesiska valutan. Denna samvariation är ett av de konstigaste samband jag rusat på.

Korg av valutor

De senaste två åren, med generellt stark US-dollar, har dock den kinesiska valutan försökt följa den ovanstående korgen med olika världsvalutor. Vad som styrker detta är att den devalvering kineserna genomförde 1994 (även mot dessa valutor) nu har eliminerats. Därför kan kineserna visa att de har en valutautveckling, som är i balans med de flesta världsvalutor och att det istället är US-dollarn som sticker ut. Möjligen var det detta som fick den amerikanska presidenten vända på foten och sluta anklaga kineserna för valutamanipulationer och istället prata om att det är dollarn som är överdrivet stark i ett historiskt perspektiv. Eller så behövde han, helt enkelt, all hjälp han kunde få med att neutralisera Nordkorea.