Peter Malmqvist - Vilken effekt har räntepolitiken?

11:52 / 4 juli 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Riksbanken rör inte styrräntan och fortsätter därtill att manipulera obligationsräntorna, helt enligt plan. Har det någon betydelse?

Tre år av galenskap
Styrräntan toppade på 2,0 procent 2011, på väg upp efter sänkningarna i samband med finanskraschen. De senaste sex åren har således styrräntan kontinuerligt fallit och de senaste tre åren har den legat under noll. Av de västliga industriländerna är det bara Schweiz som har lägre styrränta än Sverige. Parallellt har Riksbanken manipulerat obligationsräntorna genom att ta bort de fria marknadskrafterna och ersätta dem med egna köp av obligationer. Därför har den svenska tioåriga statsobligationsräntan pressats ner till mellan noll och en procent sedan 2014. Det är markant under det internationella genomsnittet för de rika industriländerna. Bara Schweiz, Japan och Tyskland har legat lägre. Så vilken effekt har räntepolitiken?

Bilförsäljningen stekhet

En av de viktigaste indikatorerna på en räntemässing överhettning är bilförsäljningen. Idag slår Sverige rekord med 376.000 sålda personbilar i årstakt. Det är 22 procent fler än den förra toppen vid finanskraschen 2008 och 23 procent över toppen dessförinnan, som var IT-bubblan år 2000. Trots att vi ligger långt över tidigare rekord, ökar bilförsäljningen fortfarande med 5 procent i årstakt. Jämför vi med USA, där bilförsäljningen varit en av de viktigaste motorerna i konjunkturuppgången, slog försäljningen rekord för ett år sedan, med 17,6 miljoner sålda bilar. Det var exakt lika många som vid det förra rekordet på IT-bubblans topp år 2000, men det senaste året har bilförsäljningen i USA gått ner med 2-3 procent. Samtidigt har räntorna gått upp.

Byggandet glödhett

Den viktigaste indikatorn på en farlig överhettning är dock bostadsbyggandet. Finansieringen av bilar kan inte knäcka bankerna, men det kan bostadsfinansieringen, eftersom den är så mycket större. De galloperande priserna på svenska bostäder är ett synnerligen diskuterat problem, men nu ligger byggandet också mycket nära rekord. Det senaste året har det startats projekt för att bygga 62.000 bostäder. Det är 50 procent fler än vid toppen innan finanskraschen 2008 och väldigt nära toppen katastrofåret 1990, då bostadsbyggandet nådde 70.000 enheter. Accelerationen de senaste fem åren dramatisk. I takt med Riksbankens ränteras har byggande trefaldigats. I den här takten slår vi rekordet från 1990 inom ett år. I USA, däremot, har bostadsbyggande bara nått halva den tidigare toppnivån. Värdemässigt har dock Sverige förmodligen redan slagit rekord, eftersom vi bygger dyrare och lyxigare bostader än någonsin tidigare. Miljonprogrammet på 60-talet producerade visserligen ungefär 100.000 bostäder per år, men det var tämligen standardiserade 10-våningslådor, ämnade att ge vettig standard "för vanligt folk", eftersom de var kraftigt statssubventionerade. Idag bygger vi för de som kan betala, eller i alla fall för dem som kan få lån.

Hur skall detta sluta?

Det här kan bara sluta på ett sätt. Eftersom vi har stor dramatik uppåt (men det märker vi inte) kommer vi få stor dramatik neråt. Allt annat är önsketänkande. Den svåra frågan är när? Med en inflationstakt som idag parkerar på 1,5-2 procent, både i Sverige och internationellt, men som Riksbanken fortfarande tycker är för låg, verkar anpassningen ligga en bra bit framåt i tiden. Ju längre vi väntar, desto värre blir dock återställaren. Baksmällan denna gång riskerar nu att bli jämförbar med 90-talets härdsmälta.

Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Om ECB:s räntepolitik 20170703
Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628

Bågen hårt spänd 20170627

IFO ångar på 20170627

Om sill och kräftor 20170622

Vad styr styrräntorna? 20170615

Toppindikator 20170613

Vilken är bästa sektorn? 20170608

Sverige är fantastiskt! 20170605

Vart är USA på väg? 20170602

Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523

Om löner och inflation 20170518

Riksbanken på rätt väg 20170517

Oroande USA-indikatorer 20170511

Om fransk konjunktur 20170508

Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505

Mycket stark utveckling 20170427

Fel om Frankrike 20170427

Avslöjande bilstatistik 20170421

Mer om den svenska inflationen 20170419

Vad styr Kinas valuta? 20170418

Går USA med förlust? 20170411

Inköpschefer nära rekordnivå 20170410

Om storbolagens värdering 20170407

Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331

Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327

Vad följer efter Brexit? 20170323

Trumpeffekten +4? 20170321

Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306

Oroande historik 20170303

Starka och svaga storbolag 20170228

Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203

Bekymmersam trend 20170201

Att bolla med handgranater 20170126

Det brittiska dilemmat 20170120

Var ligger botten för pundet? 20170110

Aktier - det långa perspektivet 20170109


Utgivna artiklar under 2016