Peter Malmqvist - Gör som Schweiz

15:05 / 11 september 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker


Rakt igenom hela det svenska banksystemet tar aktörerna höjd för en framtida räntehöjning. Alla ropar på vargen. Det är bättre att göra som Schweiz.

Konstigt industriland

Sverige är en konstig ekonomi. Rekordtillväxt och galopperande huspriser kombineras med minusränta. Därför kan det vara på sin plats att jämföra med ett annat konstigt land - Schweiz. De har alltid haft den lägsta inflationen och de lägsta räntorna. Därför är det inte överraskande att schweiziska hushåll är högt skuldsatta. När vi i Sverige har skulder motsvarande 86 procent av BNP, ligger schweizarna på 130 procent. Därtill har de legat högt under lång tid. De senaste åren har dessutom den schweiziska skuldexpansionen varit klart högre än den svenska. Ökningstakten mot BNP ligger på 2-3 procentenheter per år, jämfört med ungefär häften i Sverige. När hörde du någon varna för hög skuldsättning i Schweiz?

Ständigt låg ränta

Varningarna uteblir eftersom Schweiz har en ständigt låg ränta. Därför klarar schweizarna höga skulder. Statsobligationsräntan de senaste två decennierna ligger 1-2 procent lägre än den svenska. Det beror på att Schweiz har ständigt lägre inflation än Sverige. Idag är den 0,5 procent, mot Sveriges 2,2. Den genomsnittliga inflationen de senaste 15 åren ligger på 0,8 procent, mot det dubbla för Sverige. Schweiziska centralbanken har alltså ständigt "missat" det internationellt spridda målet på 2 procent, men ledningen får ändå behålla jobbet.

Inga gratisluncher

Ingen gnäller dock på centralbanken. Schweizarna vet nämligen att det inte finns några gratisluncher. Låg ränta kräver låg inflation och i Schweiz fall kommer den via en absurt stark valutakurs. Idag kostar en CHF ungefär 8:30 kronor, men om schweizerfrancen skulle följt skillnaden i inflationstakt (ett vanligt långsiktigt antagande) borde den inte varit dyrare än drygt fem kronor (ja, du läste rätt, fem kronor). Om vi istället börjar mätningarna året efter att Sverige släppte valutan fri (1993) borde priset på en schweizerfranc vara ungefär 6:40 kronor. Den schweiziska valutan är alltså extremt högt värderad. 

Gillar läget

Det kan inte schweizarna göra något åt, så de gillar läget. Visserligen försökte de koppla fast sig till euron under ett kort tag under 2014, men det sprack i januari 2015 varvid francen steg kraftigt, motsvarande från 8 till 9 kronor. Samtidigt parerar centralbanken valutachockerna med extremt låga räntor, nästan alltid lägst i världen. De senaste två åren har därför räntenivån varit ungefär en procentenhet lägre än den redan superlåga svenska räntan. Och schweiziska hushåll tackar för bidraget med att ta upp ytterligare ett lån, för det kostar ju så lite.

Gillar inte läget

Det är den stora skillnaden mot Sverige. Vi gillar inte läget. Här har nämligen Riksbanken surrat sig kring ett mål om att hålla en tvåprocentig inflation. Därför går både konsumenter, banker och övervakande myndigheter och väntar på smällen, med stigande inflation och räntor. Konstigt nog är det nu, för nu är inflationen över två procent, men ändå stiger inte styrräntan. Riksbanken vill nämligen överhetta ekonomin lite till för att vara säker på att inflationen håller sig kring målet. Detta skapar en väldigt konstig situation, där glädjen över låg ränta tas ut av ständiga varningar för vad som komma skall.    

Gör som Schweiz

Det vore bättre att göra som schweizarna och sluta vara rädd för låg inflation. Om inflationen är låg får vi låga räntor och är den hög får vi höga. Punkt. Den situation vi har nu är absurd. Riksbanken håller konstlat låga räntor i väntan på det som redan har hänt, samtidigt som banker och övervakande myndigheter tar höjd för en framtida räntehöjning, som egentligen redan borde ha hänt. Därtill skriker analyser och artiklar ut riskerna för en bostadsbubbla, vilket får konsumenterna att hålla i pengarna. Om vi istället betraktade låg inflation som något positivt, som en möjlighet att hålla låga räntor, skulle dagens nivå på skulderna (86 procent av BNP) kanske inte vara så farlig. Schweizarna klarar ju 130. Men det kräver att vi inte surrar oss vid målet om två procents inflation. 

Chefsanalytker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Vad är Nordeas strategi? 20170908
Varning för Nordeas indexeffekt 20170907

Om hushållens skuldsättning 20170906

Luriga inköpschefer 20170904

Kan fondflöden spå börsutvecklingen? 20170901

Om oljepris och inflation 20170830

Bred konjunkturuppgång, men... 20170825
Lysande tider! 20170823
Vinster: Två starka sektorer och två svaga 20170822
Om ECB, dollarkursen och inflation 20170821

Dämpar kronan inflationen? 20170817
Därför stiger inflationen 20170817

Kan pundet fälla börsen? 20170815

Hur långt kan dollarn falla? 20170807

Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725

Varning för indexfonder och ETF:er 20170707

Om börsens värdering 20170707

Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704

Om ECB:s räntepolitik 20170703

Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628

Bågen hårt spänd 20170627

IFO ångar på 20170627

Om sill och kräftor 20170622

Vad styr styrräntorna? 20170615

Toppindikator 20170613

Vilken är bästa sektorn? 20170608

Sverige är fantastiskt! 20170605

Vart är USA på väg? 20170602

Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523

Om löner och inflation 20170518

Riksbanken på rätt väg 20170517

Oroande USA-indikatorer 20170511

Om fransk konjunktur 20170508

Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505

Mycket stark utveckling 20170427

Fel om Frankrike 20170427

Avslöjande bilstatistik 20170421

Mer om den svenska inflationen 20170419

Vad styr Kinas valuta? 20170418

Går USA med förlust? 20170411

Inköpschefer nära rekordnivå 20170410

Om storbolagens värdering 20170407

Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331

Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327

Vad följer efter Brexit? 20170323

Trumpeffekten +4? 20170321

Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306

Oroande historik 20170303

Starka och svaga storbolag 20170228

Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203

Bekymmersam trend 20170201

Att bolla med handgranater 20170126

Det brittiska dilemmat 20170120

Var ligger botten för pundet? 20170110

Aktier - det långa perspektivet 20170109


Utgivna artiklar under 2016

 

 

Konstigt industriland

Sverige är en konstig ekonomi. Rekordtillväxt och galopperande huspriser kombineras med minusränta. Därför kan det vara på sin plats att jämföra med ett annat konstigt land - Schweiz. De har alltid haft den lägsta inflationen och de lägsta räntorna. Därför är det inte överraskande att schweiziska hushåll är högt skuldsatta. När vi i Sverige har skulder motsvarande 86 procent av BNP, ligger schweizarna på 130 procent. Därtill har de legat högt under lång tid. De senaste åren har dessutom den schweiziska skuldexpansionen varit klart högre än den svenska. Ökningstakten mot BNP ligger på 2-3 procentenheter per år, jämfört med ungefär häften i Sverige. När hörde du någon varna för hög skuldsättning i Schweiz?

 

Ständigt låg ränta

Varningarna uteblir eftersom Schweiz har en ständigt låg ränta. Därför klarar schweizarna höga skulder. Statsobligationsräntan de senaste två decennierna ligger 1-2 procent lägre än den svenska. Det beror på att Schweiz har ständigt lägre inflation än Sverige. Idag är den 0,5 procent, mot Sveriges 2,2. Den genomsnittliga inflationen de senaste 15 åren ligger på 0,8 procent, mot det dubbla för Sverige. Schweiziska centralbanken har alltså ständigt "missat" det internationellt spridda målet på 2 procent, men ledningen får ändå behålla jobbet.

 

Inga gratisluncher

Ingen gnäller dock på centralbanken. Schweizarna vet nämligen att det inte finns några gratisluncher. Låg ränta kräver låg inflation och i Schweiz fall kommer den via en absurt stark valutakurs. Idag kostar en CHF ungefär 8:30 kronor, men om schweizerfrancen skulle följt skillnaden i inflationstakt (ett vanligt långsiktigt antagande) borde den inte varit dyrare än drygt fem kronor (ja, du läste rätt, fem kronor). Om vi istället börjar mätningarna året efter att Sverige släppte valutan fri (1993) borde priset på en schweizerfranc vara ungefär 6:40 kronor. Den schweiziska valutan är alltså extremt högt värderad. 

 

Gillar läget

Det kan inte schweizarna göra något åt, så de gillar läget. Visserligen försökte de koppla fast sig till euron under ett kort tag under 2014, men det sprack i januari 2015 varvid francen steg kraftigt, motsvarande från 8 till 9 kronor. Samtidigt parerar centralbanken valutachockerna med extremt låga räntor, nästan alltid lägst i världen. De senaste två åren har därför räntenivån varit ungefär en procentenhet lägre än den redan superlåga svenska räntan. Och schweiziska hushåll tackar för bidraget med att ta upp ytterligare ett lån, för det kostar ju så lite.

 

Gillar inte läget

Det är den stora skillnaden mot Sverige. Vi gillar inte läget. Här har nämligen Riksbanken surrat sig kring ett mål om att hålla en tvåprocentig inflation. Därför går både konsumenter, banker och övervakande myndigheter och väntar på smällen, med stigande inflation och räntor. Konstigt nog är det nu, för nu är inflationen över två procent, men ändå stiger inte styrräntan. Riksbanken vill nämligen överhetta ekonomin lite till för att vara säker på att inflationen håller sig kring målet. Detta skapar en väldigt konstig situation, där glädjen över låg ränta tas ut av ständiga varningar för vad som komma skall.    

 

Gör som Schweiz

Det vore bättre att göra som schweizarna och sluta vara rädd för låg inflation. Om inflationen är låg får vi låga räntor och är den hög får vi höga. Punkt. Den situation vi har nu är absurd. Riksbanken håller konstlat låga räntor i väntan på det som redan har hänt, samtidigt som banker och övervakande myndigheter tar höjd för en framtida räntehöjning, som egentligen redan borde ha hänt. Därtill skriker analyser och artiklar ut riskerna för en bostadsbubbla, vilket får konsumenterna att hålla i pengarna. Om vi istället betraktade låg inflation som något positivt, som en möjlighet att hålla låga räntor, skulle dagens nivå på skulderna (86 procent av BNP) kanske inte vara så farlig. Schweizarna klarar ju 130. Men det kräver att vi inte surrar oss vid målet om två procents inflation.