Peter Malmqvist - Varning för Nordeas indexeffekt

10:53 / 7 september 2017 Övrig artikel


Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist synar börsens händelser och kommenterar det senaste åt besökarna på Introduce.

Peter Malmqvist Remiumchefsanalytiker

Nordea är börsens överlägset största bolag, räknat som andelar av index, men det kommer förändras när moderbolaget flyttar till Finland. Vad händer då med kursen? 

Överlägset störst

Nordeas börsvärde på Stockholmsbörsen är 420 miljarder kronor. Nummer två är H&M på 330 miljarder och trea är Volvo på 290. De övriga tre storbankerna har halva Nordeas börsvärde per styck och ett storbolag som Ericsson ligger på 152 miljarder. Nordeas börsvärde på Stockholmsbörsen är egentligen för högt ur ett placeringsperspektiv. Skälet är att banken också är noterad på ett flertal andra börser, bland annat de övriga nordiska. Det här är en konsekvens av hur indexberäknarna rent generellt har beslutat sig för att gå till väga. Ett svenskt börsnoterat aktiebolag får hela sitt börsvärde inräknat i index. Däremot inte ett utländskt. Jag misstänker att indexberäknarna tycker att det är lättast att göra så här, för egentligen är ganska ologiskt. Det svenska börsvärdet borde minskas med de andelar som handlas på andra börser. Det här är ett skäl till att exempelvis amerikanska S&P index bara inkluderar bolag med säte i USA.

ABB och AZN visar vägen

I Stockholmsbörsens index finns det däremot ganska gott om bolag med moderbolag i andra länder. De största är ABB och Astra Zeneca. De är bjässar, med 400 respektive 600 miljarder kronor i totalt börsvärde, men inte på Stockholmsbörsen. Där är börsvärdet 89 respektive 65 miljarder kronor. Det beror på att bara en mindre del av aktierna handlas i Stockholm. Resten handlas på andra börser, främst London för båda, men också Zürich för ABB, där moderbolaget finns. Nordeas planer är att flytta det svenska moderbolaget, genom att låta ett finskt dotterbolag fusioneras med moderbolaget. Efter det blir Nordea finskt och vikten i Stockholmsbörsens index kommer att minska dramatiskt. Hur stor andelen blir framöver kommer bero av hur många Nordeaaktier som handlas i Stockholm. 

Nödd och tvungen

Hittills har därför förvaltare som mäter sig mot Stockholmsbörsens index haft en överdrivet stor andel Nordeaaktier. Till detta har de varit nödd och tvungna bara för att neutralisera effekten mot index. När nu Nordea får sin huvudnotering på Helsingforsbörsen försvinner detta automatiska köptryck. Det handlar om stora andelar, troligen minst en halvering av Nordeas vikt i index. Sannolikt kommer säljtrycket att växa successivt, i takt med att placerarna bedömer att flytten verkligen blir av (aktieägarna skall rösta om åtgärden på ordinarie bolagsstämma). 

Gynnar övriga banker

Nordeas olycka kan vara övriga bankers lycka, eftersom många förvaltare sannolikt vill hålla en oförändrad "bankandel" i portföljerna (bankerna utvecklas ju bra och är relativt lågt värderade). Då säljs Nordea och övriga banker köps. Det kan även finns en mer svårgripbar uppsida. Det är svenska bankers kapitaltäckningskrav. Eftersom Nordeas stora balansräkning har pressat upp "banksektorns" andel av svensk ekonomi, vilket statliga utredningar framhållit och gjort politiker oroliga, har de tvingats hålla en relativt hög andel riskkapital. Det har troligen dämpat utdelningarna. Detta kan nu vridas åt andra hållet tack vare att risken med Nordeas balansräkning flyttar till de finska skattebetalarna. Därför borde kapitaltäckningskravet på svenska banker kunna sänkas, vilket i sin tur skulle kunna ge mer utrymme för expansion eller utdelningar.  

 

Chefsanalytiker
Peter Malmqvist
peter.malmqvist@remium.com


Tidigare utgivna artiklar

Om hushållens skuldsättning 20170906
Luriga inköpschefer 20170904

Kan fondflöden spå börsutvecklingen? 20170901

Om oljepris och inflation 20170830

Bred konjunkturuppgång, men... 20170825
Lysande tider! 20170823
Vinster: Två starka sektorer och två svaga 20170822
Om ECB, dollarkursen och inflation 20170821

Dämpar kronan inflationen? 20170817
Därför stiger inflationen 20170817

Kan pundet fälla börsen? 20170815

Hur långt kan dollarn falla? 20170807

Vinster Q2: Verkstad och konsument drar 20170726
Vinstutvecklingen i underkant 20170725

Varning för indexfonder och ETF:er 20170707

Om börsens värdering 20170707

Vilken effekt har räntepolitiken? 20170704

Om ECB:s räntepolitik 20170703

Cykliskt och konsument lyfter vinsterna 20170628

Bågen hårt spänd 20170627

IFO ångar på 20170627

Om sill och kräftor 20170622

Vad styr styrräntorna? 20170615

Toppindikator 20170613

Vilken är bästa sektorn? 20170608

Sverige är fantastiskt! 20170605

Vart är USA på väg? 20170602

Något om börsens sektorvärdering 20170529
Vad förklarar dollarfallet? 20170523

Om löner och inflation 20170518

Riksbanken på rätt väg 20170517

Oroande USA-indikatorer 20170511

Om fransk konjunktur 20170508

Fortsatt mycket bra vinstutveckling 20170505

Mycket stark utveckling 20170427

Fel om Frankrike 20170427

Avslöjande bilstatistik 20170421

Mer om den svenska inflationen 20170419

Vad styr Kinas valuta? 20170418

Går USA med förlust? 20170411

Inköpschefer nära rekordnivå 20170410

Om storbolagens värdering 20170407

Serviceprisökningarna visar vägen 20170403
Sverige i världstopp 20170331

Britternas dilemma 20170330
I huvudet på en aktieplacerare (inkl. video på Remiums KMD 28/3) 20170329
Starka vinstförväntningar 20170327

Vad följer efter Brexit? 20170323

Trumpeffekten +4? 20170321

Vad lär oss obligationsmarknaden? 20170313
Om hönan och ägget 20170306

Oroande historik 20170303

Starka och svaga storbolag 20170228

Inhemska sektorer styr vinstutvecklingen 20170216
Två procent - och sedan..? 20170210
Vinsttrenden - Stabil och uppåtriktad 20170208
Fortsatt positiv rapporttrend 20170203

Bekymmersam trend 20170201

Att bolla med handgranater 20170126

Det brittiska dilemmat 20170120

Var ligger botten för pundet? 20170110

Aktier - det långa perspektivet 20170109


Utgivna artiklar under 2016